Läxdebatten: Replik till Helena von Schantz

Pernilla Alm startade en diskussion om läxor med en artikel i Svenska Dagbladet. Helena Von Schantz har nu skrivit en replik till denna artikel av Pernilla Alm. Detta är min replik till Helena Von Schantz. I inledningen av artikeln talar Helena Von Schantz om att det inte är för mycket arbete utan för lite arbete som gjort att Sverige faller i OECD:s PISA-undersökning. Det finns ett antal faktorer här som förtjänar att kommenteras. Den första är att PISA-undersökningen är kraftigt ifrågasatt av statistiker som menar att den innehåller så allvarliga brister att den inte kan användas. Vid upprepade tillfällen har jag försökt att få både våra politiker och OECD att svara på den kritik som riktas mot PISA. Politikerna hänvisar till OECD. OECD hänvisar till politikerna, om de alls svarar på frågor om den kritik som riktas mot PISA-undersökningen. Svaren är med andra ord att nån annan har ansvar för att svara på de berättigade frågor som ställs om PISA-undersökningen.

Den andra är konsekvenserna av att vara i PISA-toppen som är förödande för våra barn och ungdomar. Vi vet från de länder som är i PISA-toppen att man har stora problem med psykisk ohälsa och självmord bland barn och ungdomar. Här en rapport från Kina och här en rapport från Singapore om detta. Vi kan redan nu sedan det införts fler nationella prov, ökade kunskapskrav och politiska krav på en ökad mängd tid för läxor följa konsekvenserna på nära håll här hemma. I Rädda barnens Ung Röst 2011 var det 60 procent av eleverna som upplevde stress över skolarbetet. I Rädda barnens undersökning Ung Röst 2014 är den siffran nu uppe i 90 procent av eleverna som känner stress över skolarbetet. Vi får backa till 1989 för att hitta liknande höga siffror när det kommer till självmordsfrekvensen bland unga i åldern 15-24 år. Detta är en mycket allvarlig utveckling som om den inte bryts riskerar leda till svåra konsekvenser för landets barn och ungdomar. Vår framtid. Vi vet också att de som arbetar med de barn och ungdomar som redan har det tufft vittnar om hur barn och unga i det här landet nu tystnar som en direkt följd av det allt tuffare klimatet med ökade krav i skolan. Detta oroar mig mer än att Pisa-resultaten sjunker i Sverige. För tystnar de unga så tystnar vår framtid. Tystnar vår framtid för att vi vuxna inte tar deras situation, hälsa och välmående på allvar har vi orsakat ett allvarligt hot mot den demokrati som är a och o för ett fungerande svenskt samhälle i framtiden.

EU-kommissionen har kommit fram till att det som Europa ska leva på i framtiden är innovation. Av denna anledning mäter man innovationsnivån i de europeiska medlemsländerna. Sverige är det land som toppar European innovation score board. På världsnivå finns motsvarande undersökning. Den kallas för Global innovation score board. Sverige toppar även den undersökningen. Det är lätt att dra slutsatsen av PISA att vi har sjunkande kunskaper, men börjar man titta även på andra undersökningar så blir bilden en helt annan än den massmedia med näbbar och klor försöker förmedla till allmänheten. Vidare finns det ännu en aspekt som inte behandlas i debatten om PISA undersökningen. PISA delar upp läsförståelsen i två delar, den del som berör att läsa texter i böcker, tidningar, tidsskrifter och så vidare och å andra sidan den digitala läsningen. I PISA 2012 faller vi i den mer traditionella läsförståelsen, men är faktiskt över OECD snittet när det kommer till digital läsförståelse. Det är med anledning av det viktigt att kritiskt granska påståenden från massmedia om att barn och ungdomar inte kan läsa med hänvisning till PISA-resultaten. Komplexiteten i PISA-resultaten är stor och bör behandlas utifrån detta. Att använda PISA-undersökningen som bas för sin argumentation som Von Schantz gör är som jag visar ovan problematiskt.

SKL har i sin undersökning bland landets elever visat att endast 45 procent av åttondeklassarna faktiskt anser att skolan gör dem så motiverade att de vill lära mer. Detta är ett reellt problem för en organisation som har lärande som uppdrag. Att mer av samma skola, genom ökad tid för läxor, skulle leda till att fler åttondeklassare känner att skolan gör dem så motiverade att de vill lära mer är osannolikt. Forskning som Alexandersson och Hansson (2011) belyser i sin bok Unga nätmiljöer. Nya villkor för samarbete och lärande visar på att de arbetsformer som skolan använder med bland annat läxor inte ger barn och ungdomar den motivation som krävs för att de ska känna lust att lära (Alexandersson och Hansson, 2011, s.67). I artikeln från Helena Von Schantz kan vi vidare läsa:

Inlärning utan föräldratjat, föräldrahjälp, läxhjälpsföretag eller annan inblandning. Det är olika upplevelser att lära sig i ett klassrum, socialt och interaktivt, och att ligga på sin egen säng med musik i hörlurarna och en trave böcker. Alla elever behöver prova och vänja sig vid båda.

Förmågan att skjuta upp en kortsiktig belöning för en långsiktig är en viktig framgångsfaktor i skolan, i karriären, för hälsa och för relationer. Den förmågan tränar elever varje gång de väljer läxan istället för tv-spel eller Paradise Hotel.

Det här är två delar av artikeln som jag känner behöver kommenteras lite mer än andra delar. Här finns flera fel i resonemangen. Låt oss börja med påståendet: ”att ligga på sin egen säng med musik i hörlurarna och en trave böcker. Alla elever behöver prova och vänja sig vid båda.”. Problemet med detta är att eleverna inte är i den världen längre. De har lämnat den medievärld som vi hade under 1900-talet för en helt annan medievärld som har sin bas i samarbete, kommunikation, interaktion, snabba och omfattande informationsflöden och så vidare. Christer Hellberg skriver om detta i en artikel som publicerats idag. För att få en känsla för vad vi nu talar om så kan vi ta ett citat från en av landets främsta forskare inom IT och lärande:

I undervisningssammanhang talar man ofta om datorn och internet som ett verktyg. Datorn är ett verktyg som kan väljas eller väljas bort till förmån för andra verktyg. Det är en föråldrad och felaktig metafor som snarare kan vara ett hinder för skolutvecklingen, menar Mikael Alexandersson, som ser det som en risk att det nya mediet banaliseras om vi säger att det är utbytbart mot en skrivmaskin, en tv-apparat eller en penna. Det förändrar så mycket mer, på samma sätt som skrivkonsten och tryckkonsten förändrade betingelserna för människor. (Sid. 105, Från wikis till mattefilmer om IKT i skolan).

Vidare kan vi lyfta fram ett citat från en medieanalytiker som har uttalat sig om den massmediala utveckling vi nu ser hända mitt framför oss:

För fem år sedan var det en tiondel av alla svenskar som surfade i mobiltelefonen, i år är det över hälften. Det här är en explosion som inte har någon historisk jämförelse. Så här snabba förändringar i hur människor tillgodogör sig information och journalistik, den finns inte historiskt sett.

Under flera år har jag argumenterat för att det är ett skifte från analoga medier till digitala medier som krävs för att vi ska få fart på killars läsning. En argumentation som jag direkt ska erkänna har varit svår att backa upp. Så sent som i slutet av december 2014 kom det dock en studie som talar för att just detta skifte faktiskt har stor betydelse för att få unga killar att börja läsa mera. Vidare blir påståendet: ”Den förmågan tränar elever varje gång de väljer läxan istället för tv-spel eller Paradise Hotel.” väldigt märkligt med tanke på att den forsknng som finns inom området faktiskt visar att tv-spel har stor inverkan på resultaten i engelska i skolan i positiv bemärkelse. Vidare visar hjärnforskning på att tv-spel och datorspel har positiv inverkan på sådant som förmågan att lära, att kunna fokusera på något och så vidare. Enligt den här filmen kommer dagens unga att spendera 10 000 timmar vid datorspel och tv-spel innan de fyllt 21 år. Vi kan tycka vad vi vill om detta, men faktum är att vi idag inte möter en generation bokslukare utan en generation gamers som har mellan 5-10 års erfarenhet av kollaborativt och interaktivt lärande på den globala arenan redan när de kommer upp på högstadiet. Filmen nedan är en trailer för PS 4 och ger en känsla för det innehåll som våra barn och unga möter idag. Till detta kan läggas att de genom spelen möter folk från hela världen. Ja, de kan till och med bjuda in en person på andra sidan Jorden till sitt spel som hjälper dem vidare utan att den personen ens har samma spel. Det är nivån på kommunikation för närvarande.

I artikeln kan vi till sist läsa:

Den mångåriga diskussionen till trots kommer läxorna antagligen alltid att finnas kvar. Men det stadiga ifrågasättandet påverkar elevers, föräldrar och lärares inställning och därmed läxornas effekt i stadigt negativ riktning. Vi debatterar helt enkelt oss själva till en sämre skola. /…/. Men det offentliga ifrågasättandet angår varje elev och lärare. Det orsakar stress, sänker likvärdigheten och försämrar resultaten i skolan. Därför måste häxjakten mot läxorna stoppas.

Vi debatterar oss inte till en sämre skola som Von Schantz hävdar. Det är inte vi som ifrågassätter läxorna som orsakar stressen och försämrar resultaten i den svenska skolan. Det som leder till stress bland våra elever är att vi fortfarande har dessa läxor som sån tur är nu ifrågassätts från alltfler håll både utanför och inom skolan. Att föra en offentlig diskussion kring skolans arbetsformer är nödvändigt för skolutveckling. Utan att kritik lyfts fram kommer utvecklingen att stanna av. Det är en farlig väg som skolan inte borde slå in på. Skolan ska aktivt bidra till eleverna vågar framföra sina åsikter och kritiskt granska. Om vi inte som lärare är mycket öppna för kritik, hur ska vi då kunna få elever som vågar föra fram sina åsikter, kritiska synpunkter och granska kritiskt?

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s